den som lever får se..

alltså tänk ändå, två månader, så himla snabbt det går. steget från två månader till två år är ändå inte så himla långt som man kan tro. det är lite skrämmande. undrar hur det kommer bli då, om det ens kommer bli överhuvudtaget? den som lever får se.

annars lever jag ganska bra efter mina tre regler. men sniffar lite då och då på skjortan som ligger i min soffa. fast det funkar rätt bra måste jag säga. känns skönt. men skjortan får gärna stanna. mest bara för att liksom.

det känns lite sjukt att det typ är snart ett år sen (jag hittar inte ens något datum.. det irriterar mig att jag inte har alla mina gamla kalendrar här, jag behöver dem ibland för att minnas och så ni vet..) den där sista ronden. och det känns lite så där läskigt att komma tillbaka till det. eller nä, alltså inte komma tillbaka. men att ha det så nära att det nästan skulle kunna bli så att man trampar lite snett och hamnar där igen. men nä, det händer inte. det vet jag. fast att det var en sista rond då för ett år sen kanske ändrar sig. det upprepar sig ju ändå alltid gång på gång på gång..

fast sen fick jag ju höra att mina vapendragare ska ut och "öva" i helgen.. så jag ser fram emot en rolig sommar! :)