i love this life.

men han kommer bli en toffel nu när han skaffat flickvän.

my breath fogged up the glass and so I drew a new face and I laughed

nu ligger jag här och tycker synd om mig själv. har fruktansvärt ont i magen och orkar bara inte ta mig samman. dricker te och inbillar mig att det ska mildra det onda. om ett tag ska jag dock samla ihop mig själv och mina ägodelar och ge mig ut på stan och prova skor. jag menar man måste ju ha skor på fötterna även om man har ont i magen! tänker på den där människan jag saknar så innerligt varenda jävla dag och hoppas på att det ska gå över. och hoppas på att vi snart ska ses igen..

there's plenty more fish in the sea

ibland blir jag så himla sur på mig själv för att jag är så bra på att snoka. problemet är bara det att ibland behöver man inte ens snoka, ibland bara kastas det rakt i ansiktet på en. "in a relationship". han? hur fan gick det till? han som inte ens kan ha ett förhållande. det känns lite som ett slag i magen (om det nu är sant, men varför skulle det inte vara?!). jag menar han är ju min. i en svag stund (väldigt svag stund) tänkte jag till och med att det var honom, just honom, jag skulle gifta mig med. visst, det kan tyckas vara svunnen tid, men ändå. vissa saker ska bara vara på ett visst sätt. han är sån. han som jag varit så upp över öronen kär i. han som fått mig ligga och gråta nätterna igenom. men ändå. han är ju min, det är ju så det ska vara. och det borde alla veta. inte ens en sista sommar fick jag. men det är väl bara att inse fakta.
det känns som att jag har så himla mycket tankar, känslor, åsikter om denna människa. han kommer troligtivs alltid vara väldigt speciell för mig. he still is. han kommer vara en sån som jag berättar om för mina barn och barnbarn ni vet. haha.
nu ska jag sörja en stund. det var ju en historia som aldrig aldrig skulle ta slut. men kanske är det det den gör just nu? (inte för att jag tror att han nånsin skulle bli min. mest för att möjligheten inte längre finns. och för att han inte är tillgänglig liksom.)

up up and away

nu ska jag bara dricka upp mitt kaffe, sen ska jag cykla iväg och jobba.. trevlig måndag!

"Despite the fact that there are over eight million people on the island of Manhattan, there are times you still feel shipwrecked and alone. Times even the most resourceful survivor would feel the need to put a message in a bottle, or on an answering machine."

sunshine on my window

jag jobbar en dag. och gissa vilken dag det blir varmt och fint ligga-på-stranden-väder?! just det! naturligtvis.. dessutom råkade det bli så att jag gick klädd i jeans och långärmad skjorta.. såklart.

igår var det så kallad "grillbuffé" på casinots terass. trevlig tillställning, men kanske inte riktigt vad vi väntat oss. idag har det varit jobb och lite shopping och träning. imorgon blir det mera jobb och lite fix inför midsommarafton. och på fredag blir det alltså middag och fest för att fira midsommar! wiho!

jag läste om någon som hade ett barn som hette Elva.. det ska jag nog också döpa mitt barn till, det var ganska fint ju.

ny kaffemaskin har resulterat i alldeles för mycket kaffe och alldeles för lite trötthet...

fattar inte att jag har lyssnat på denna låten så många gånger utan att egentligen notera texten. enda till för några veckor sen..

And I know we were both too young way back when we had our thing
and you're not the one that i think everytime that the telephone rings
and i know that what we had would not be called love by the ones who know
and i know it's been many years and hundred love affairs a go
I know all that so well

And I know we became restrained everytime we were among friends
and I know how it was last time and how bitterly it always ends
and I know we were both too young to know what real love would be like
and i know our comunication didn't always work out right
I know all that so well

And I know it doesn't make sense but still..

there's no need to complicate our time

en fabulös avslutningshelg på ett fantastiskt år i en underbar stad. men även ett stressigt och stundtals jobbigt år. fast det har gett mig så himla mycket i alla bredder och vidder och längder. så många dagar, stunder och tillfällen att minnas och se tillbaka på. och precis så hoppas jag även att denna sommaren kommer att bli. fantastisk och underbar på alla sätt och vis. och jag ska hinna med och göra allt det där jag aldrig annars hinner. och jag ska ta dagen som den kommer och göra det som faller mig in. och låta saker och ting bli som de blir.. so don't hesitate to bring me some adventure!

tänk att jag på allvar satt här och helt glömde bort att jag har tenta på fredag. jag orkar bara inte plugga mer just nu. jag sitter och läser bloggar och lyssnar på bra musik istället. och saknar nått som jag inte riktigt kan sätta fingret på.. äventyr kanske? har varit förlite äventyr på sistonde tycker jag. helgen?!

den som lever får se..

alltså tänk ändå, två månader, så himla snabbt det går. steget från två månader till två år är ändå inte så himla långt som man kan tro. det är lite skrämmande. undrar hur det kommer bli då, om det ens kommer bli överhuvudtaget? den som lever får se.

annars lever jag ganska bra efter mina tre regler. men sniffar lite då och då på skjortan som ligger i min soffa. fast det funkar rätt bra måste jag säga. känns skönt. men skjortan får gärna stanna. mest bara för att liksom.

det känns lite sjukt att det typ är snart ett år sen (jag hittar inte ens något datum.. det irriterar mig att jag inte har alla mina gamla kalendrar här, jag behöver dem ibland för att minnas och så ni vet..) den där sista ronden. och det känns lite så där läskigt att komma tillbaka till det. eller nä, alltså inte komma tillbaka. men att ha det så nära att det nästan skulle kunna bli så att man trampar lite snett och hamnar där igen. men nä, det händer inte. det vet jag. fast att det var en sista rond då för ett år sen kanske ändrar sig. det upprepar sig ju ändå alltid gång på gång på gång..

fast sen fick jag ju höra att mina vapendragare ska ut och "öva" i helgen.. så jag ser fram emot en rolig sommar! :)