Det går inte så bra när motivationen tryter och tankarna vandrar..

#1094 : Need to be next to you

och så var det det där med hjärta och hjärna, och gärna.. och men och män, och hjälp.
slå vett i mitt huvud någon snälla!

Crush... crash?

Tror fortfarande att det finns en anledning till att orden crush och crash stavas nästan likadant.. Iaf.. älskar, och hatar, det faktum att musik kan bära på så mycket minnen, intryck och känslor som är så enkelt att få tillbaka bara genom att man råkar höra en sång man lyssnat på innan, förknippat med något, eller har en text som bara talar till en liksom.. tramsigt? kanske, men sant.
Idag shufflades det fram en låt som plötsligt fick mig att komma ihåg varför jag faktiskt tyckte om dig så mycket. Varför jag blev så vansinnigt kär i dig, dig som jag inte alls borde blivit kär i.. Jag hade liksom glömt bort (förträngt?) varför jag egentligen gjorde det, kanske bäst så iof. Jag vill inte längre veta liksom. Men på nått sätt kom det tillbaka.. och jag kan inte låta bli att minnas, sakna och längta tillbaks. Fast det var då, och nu är nu. Och jag vet samtidigt att jag aldrig skulle vilja ta mig tillbaka till det. Det är nya tider nu, jag har tagit mig igenom det.. och kanske väljer att glömma igen, varför jag tyckte om dig så. För det spelar egentligen ingen roll längre.. jag vet att ingen förstår det där ändå, inte ens jag tror jag. Det är bara att inse att det var som det var, och nu är det som det är. Ingen mer analys än så. Det är en del av det som är helt enkelt..

det är jobbigt nu. blir så jävla trött på det här. när när när ska jag slippa?!

konstigt hur man plötsligt kan få en sån fruktansvärd flashback till svunna tider. samma hjärtklappning, samma andningssvårigheter, samma smärta i bröstet.
usch... det känns jobbigt nu.

.YOU.MAKE.ME.SICK.

.HOPE.YOU.ARE.HAPPY.ABOUT.THAT.

.YOU.ARE.DISGUSTING.

.OBRIGADA.

varför känns vissa saker bara så himla fel?
och andra så himla rätt?
jag är rädd för att komma tillbaka hem. rädd för att fastna.
hur gör man?
hur tänker man?
hur slutar man tänka, känna och undra?

i always end up writing a love story.. crap.

OH GOD! - why do I always end up in the middle of all the drama? det slår bannemej aldrig fel. fast denna gången visste jag det långt innan det hände, ändå lyckades jag inte stoppa det.. haha.
detta är nästan en värre incest-historia än den som pågår i incest-klubben hemma. JISSES. men jag antar att man bara ska skratta åt det! :)