jotack liksom.

jag kan inte hjälpa det, men allt är så totalt jävla sjukt i huvudet så det är sanslöst. jag vet inte vad jag ska säga, det finns verkligen inga ord längre. inga ord som beskriver vad jag känner för dig just nu. inga ord överhuvudtaget.
och då är det ändå bara toppen på isberget.
men det finns inga ord för nånting längre. jag brinner inte för nånting längre och det är inte ofta jag känner så. radikala förändringar krävs. jag måste hitta mig själv igen, vad fan är det som händer liksom?
allt är bara som en enda gröt i huvudet på mig och jag hittar varken in eller ut. nu ska jag skriva riktig dagbok, och det var länge sen sist.