dancing in the dark

ibland bara känner man sig ur form liksom. jag vet inte varför jag känner så nu. jag vet inte om det har att göra med att det känns som att jag tagit avstamp från en "period" av mitt liv och är på väg in i en annan. där jag känner mig allmänt handfallen och inte vet riktigt var jag ska ta vägen? vad jag ska ta mig till? det känns liksom tomt på något konstigt vis. vad gör jag nu? hur gör jag nu? jag vet att jag antagligen kommer falla tillbaka ett par gånger, men det är problem jag får tampas med då. inte nu. jag vet inte om det beror på det, eller något helt annat. eller att det helt enkelt är den här satans hösten och mörkret som bara är så fruktansvärt tråkigt? min kropp bara säger nej liksom. har det blivit för mycket av allt? för mycket känslor? för många männsikor inblandade? godnatt! imorgon är det en ny dag, med nya möjligheter...